idag kom den första kylan. vet inte varför, men varje höst när den kommer så känner jag mig mer levande än någonsin. idag kände jag mig mest malplacerad. bland färdigutbildade och otåliga karriärister, känns kreativt tänkande som stagnation.
finns ett par leenden på kursen som jag hoppas skall värma i höst.
kommer ihåg förra november. då vi sammanlagt hade 8 soltimmar totalt.
kom ihåg den, och se fram emot nästa.
jonas, har nästan lust att förbanna dig för din exil,
men jag erkänner, det är du värd.